MittVal Blogg

Det krävs energi för att utföra de flesta fysiologiska processer i kroppen. Hjärtat ska slå, nervimpulser ska överföras och muskelceller ska kontrahera. Varje minut i vila gör man av med ungefär 1 kcal per minut utan att göra någonting. Vid fysisk aktivitet ökar energibehovet dramatiskt och energitillförseln kan bli begränsande.
En promenad innebär att man gör av med fyra gånger så mycket energi som när man vilar. En joggingtur innebär en energiåtgång på minst 8 gånger viloförbrukningen. Om du istället för att ta hissen 3 våningar tar trapporna så gör du av med 10 kcal extra. Detta val fyra gånger om dagen blir 40 extra kcal i energiåtgång. På ett år motsvarar det en viktskillnad på drygt 2 kilo.
I tidskriften Perspektivs oktobernummer perspektiv-22008-sv_lav4 skriver jag om vad som avgör vår energiomsättning och hur den varierar beroende på om vi är aktiva eller inaktiva.

Enligt en Synovateundersökning som presenteras idag, på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, så har svenskarna dålig kunskap om vilken sorts fett man bör äta för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Var femte svensk (22 %) tror, tvärtemot rekommendationerna, att man helst bör äta mättat fett. Män och ungdomar är de som känner sig mest osäkra, 31 respektive 37 procent uppger en osäkerhet inför vilken sorts fett som rekommenderas. Läs gärna Synovateundersökningen svenskarnas-kunskap-om-fett-i-maten.

Hjärt-Lungfonden menar att okunskapen bottnar i den mediala genomslagskraften av andra kostbudskap och modedieter. Därför håller de idag en vetenskaplig hearing där forskare debatterar kring sambandet mellan fett i kosten och hjärt-kärlsjukdom.

Hör två av debattörerna; professor Mai-Lis Hellenius och professor Göran Berglund i SVT´s Gomorron.

Jag har tidigare (28 augusti) bloggat om AD-dropparna. Jag konstaterade då att A-vitaminrekommendationen var tveksamt underbyggd och idag blev det alltså klart att AD-dropparna ersätts av droppar med enbart D-vitamin. I avvaktan på den nya produkten så kan vi fortsätta ge våra barn AD-droppar. Ett tillfredsställande intag av A-vitamin bröstmjölken och kosten i kombination med dokumenterat förhöjd risk för benskörhet vid höga A-vitamindoser ligger till grund för de nya riktlinjerna.
Läs mer på Livsmedelsverket, i DN och i SvD .

Förberedelserna för vinterns skidsäsong pågår för fullt. ”Skidåkarna äter sjukt mycket” säger restaurangeleverna som fick i uppdrag att laga mat åt lovande skidjuniorer under ett träningsläger i Lofsdalen. Jag tog fram menyn och restaurangeleverna fock testa på en ny ”typ” av matgäst. Om detta samarbete kan du läsa i Länstidningen i Östersund. Även om juniorerna inte gör av med fullt så mycket energi som faktarutan gör gällande så handlar det om mycket mat. Här beskriver jag hur en dag kan se ut:

Frukost (07.00) på buffébordet är det fokus på långsamma kolhydrater, magra proteinkällor och bra fetter. En frukost kan tex innehålla havregrynsgröt med tärnat äpple, skivad banan, hackade hasselnötter, solrosfrön, krossade linfrön, kanel och ekologisk lättmjölk.  ½  kiwi, osötat halvgrovt bröd med lättmargarin, magert köttpålägg (Skinka/Kalkonbröst/Rostbiff) och paprikaringar.

Ett par timmar senare är det dags för träning. Crosspass; löpning från Lofsdalen till ”Storfjäten”. Dusch och mat på ”fjällgården” under ngt spartanska förhållanden. Matlagningsmöjligheterna är begränsade till en 4-plattors spis modell äldre. Lunchen består genomgående av pastarätter med grönsaker, bröd och frukt. Exempel Pasta med renskav, svamp och bladspenat, ångad blomkål och broccoli.

Sedan vidtar vila 2-3timmar innan det är dags att bege sig hemåt på rullskidor. Totala träningstiden denna dag är mer än 5 timmar. Inom 30 min efter avslutad träning gäller det att inta ett återhämtningsmål som kan bestå av lätt fruktyoghurt med banan och corn flakes.

Middagen (18.00) Laxfilé med pressad potatis, kokta ärtor och tomatsalsa. Till efterrätt fruktsallad med passionskeso (keso blandad med passionsfrukt)

Innan sänggåendet (21.00) är det kvällsfika med smoothie (mixad lättyoghurt med frysta bär, banan och vaniljsocker) och osötat halvgrovt bröd med kaviar och skivat ägg.

Visst känns det som att svensk skidåkning har en lovande framtid!?

P.S Jag har tidigare bloggat om betydelsen av D-vitamin. Eftersom solen är en viktig D-vitaminkälla får nog skidåkarna, med sin omfattande utomhusträning, sitt men enligt veckans avsnitt av SVT:s Vetenskapsmagasinet så lider tre av fyra svenskar av D-vitaminbrist. Se programmet här. 

Den låga dollarn lockar svenskar att köpa olika typer kosttillskott från bland annat USA. Vad man inte vet är att en rad av dessa substanser är läkemedelsklassade och därmed är import för personligt bruk förbjudet, om detta har man kunnat läsa i Expressen.

Läkemedelsverket gick på sin hemsida ut och informerade om vad som ryms inom klassificeringen ”läkemedel” och listade substanser som vanligtvis omfattas av den samma. Nu i oktober går Läkemedelsverket ut i en nationell kampanj för att informera om faran med att inhandla läkemedel från oseriösa internetapotek som gör att verkningslösa och farliga mediciner sprids.

Tillskottsanvändande innebär risker. Det handlar om risk för biverkningar, överdosering och okända långtidseffekter. Utöver ovälkomna reaktioner, uteblivna effekter och otillåten import finns inom idrotten särskilda regler kring användning av preparat i samband med träning och tävling. Om dessa dopingregler kan du läsa i ”Idrottens Röda lista”. Informationsfoldern som tagits fram i samarbete mellan Riksidrottsförbundet och Apoteket innehåller regler och listar dopingklassade läkemedel.

Som idrottare är du personligt ansvarig för vad du stoppar i dig och som dopad riskerar du straff även om det beror på misstagsdoping. När internationella olympiska kommittén för ett antal år sedan gick ut och undersökte 634 kosttillskott på den internnationella marknaden visade det sig att cirka 15 procent av dessa innehöll dopingklassade substanser ( ta del av en sammanfattning av undersökningen här).

Om du har behov av kosttillskott så minskar du risken för doping genom att välja kontrollerade produkter. Dessa inhandlas lämpligen på svenskt apotek.

Fullkornsprodukter är populära i dessa GI-tider och fiberrika alternativ återfinns nu även i mejeridisken. Fiber har en rad positiva effekter men är negativa genom att de försämrar upptaget av en rad mineraler i kroppen. Fullkornscerealier, nötter och bönor innehåller fytinsyra som binder upp kalcium, magnesium, järn, koppar och zink. Tillsammans bildar mineralerna och fytinsyran ett svårlösligt salt som kallas fytat. Denna inbindningseffekt medför att upptaget av mineraler blir lågt. Genom att surdegsjäsa bröd så bryts fytinsyran ned. På så sätt kan man få de positiva effekterna av fullkorn men undvika den hämmande effekten på mineralupptaget.

Om du känner att du inte har tid, ork eller kunskap att sätta din egen surdeg så vill jag tipsa om mejeribolaget. Där kan du prenumerera (ja, du läste rätt!) på surdegskultur. Surdegskulturen levereras direkt till din brevlåda och degen rör du samman på någon minut innan du låter den stå i ett dygn. Denna surdeg kan sedan utgöra basen för ditt favoritbröd som därmed blir hälsosammare. Finns det något godare än nybakat bröd? Tips på surdegsbröd och goda recept får du på köpet.

Lycka till!